Curaleaf education logo

Det endocannabinoida systemet

Cannabinoider är föreningar som interagerar med de receptorer som finns i kroppens endocannabinoidsystem (ECS). ECS består av endogena cannabinoider (endocannabinoider) och deras motsvarande receptorer, enzymer för syntes och nedbrytning samt transportproteiner. De mest studerade receptorerna är cannabinoidreceptor 1 (CB1) och cannabinoidreceptor 2 (CB2).

CB1-receptorer uttrycks främst i centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) och aktiveras av endocannabinoider för att reglera humör, motorisk koordination, kognition och smärtupplevelse. 

Över 144 cannabinoider har identifierats i cannabisplantan, där Δ9-tetrahydrocannabinol (Δ9-THC) och cannabidiol (CBD) är de mest förekommande och kliniskt relevanta.

Δ9-THC fungerar som en partiell agonist på CB1- och CB2-receptorer, liknande endocannabinoider. Vid tillräckliga doser kan THC överstimulera CB1-receptorer och ge eufori eller ”rus” associerat med rekreationsanvändning. Vid terapeutiska doser är denna effekt vanligtvis mild eller uteblir helt.

CBD har en mer komplex farmakologisk profil. Snarare än att direkt aktivera cannabinoidreceptorer hämmar CBD primärt fettsyramidhydrolas (FAAH), det enzym som ansvarar för nedbrytningen av endocannabinoiden anandamid. Detta ökar tillgängligheten av endocannabinoider. CBD fungerar också som en negativ allosterisk modulator på CB1-receptorer, vilket ändrar receptorformationen och minskar bindningsaffiniteten för THC.

Utöver det endocannabinoida systemet interagerar cannabinoider med receptorer som är involverade i smärtsignalering (transient receptor potential (TRP)-kanaler och, glycinreceptorer), humörreglering (5-hydroxitryptaminreceptorer) och inflammation (orphan G-proteinkopplade receptorer och, peroxisomproliferator-aktiverade receptorer).

Vad det endocannabinoida systemet (ECS) är

Underlättar neurogenes, ger neuroprotektion, reglerar motorisk aktivitet, modulerar synaptisk plasticitet och påverkar minnesbearbetning.

Reglerar inflammation i mag-tarmkanalen, magsäcks- och tarmsekret samt tarmmotilitet.

Spelar en roll i hypotalamus funktion, reglerar ämnesomsättning, reproduktion och stressreaktioner. 

Reglerar benmassa, benremodellering och muskelfunktion.

Modulerar immunsvaret genom att reglera proinflammatorisk cytokinproduktion.

Bibehåller balansen genom att kontrollera matintag och metaboliska funktioner, såsom energilagring, näringstransport och modulering av insulinkänslighet.

ECS

Det endocannabinoida systemet är ett neuromodulerande nätverk som uttrycks i hela centrala nervsystemet, perifera nervsystemet och immunsystemet. Det innefattar endocannabinoider, cannabinoidreceptorer (CB1 och CB2) och metaboliska enzymer. Både endocannabinoider och växtbaserade cannabinoider (fytocannabinoider) interagerar med dessa receptorer för att modulera fysiologiska funktioner.

ECS har reglerande funktioner för:

  • Sömn: Modulerar sömn-vakenhetscykler och sömnarkitektur
  • Minne: Påverkar minnesbildning och minneshämtning
  • Humör: Reglerar känslomässig bearbetning och stressrespons
  • Aptit: Kontrollerar matintag och energibalans
  • Smärta: Modulerar nociceptiv signalering på perifer, spinal och supraspinal nivå

Inflammation: Reglerar immunsvar och inflammatoriska processer

Cannabinoidreceptorer

CB1-receptorer: CB1 är den mest förekommande G-proteinkopplade receptorn i centrala nervsystemet med högst koncentration i hjärnan och ryggmärgen. CB1-receptorer finns också i perifera organ (hjärta, lever, mag-tarmkanal), reproduktionsvävnader, bindväv och i immunceller.

CB2-receptorer: CB2-receptorer uttrycks främst på immunceller (mikroglia, makrofager, lymfocyter) och finns i mag-tarmkanalen, tonsiller, mjälte och thymus. CB2-uttrycket ökar vid inflammation och vävnadsskada.

Många vävnader uttrycker både CB1- och CB2-receptorer, vilket möjliggör samordnad reglering av fysiologiska svar.

Generellt kan medicinsk cannabis övervägas för patienter med diagnostiserade tillstånd där godkända behandlingar inte har gett tillräcklig nytta men tillgångsvägar, godtagbara villkor och regulatoriska krav varierar mellan olika länder. Indikationer accepteras för prövning av behandling med medicinsk cannabis då rekommenderade behandlingar är uttömda är listade nedan. Notera att enbart för indikationerna spacticitet vid MS och särskilda epilepsier finns marknadsgodkända cannabisbaserade läkemedel:  

Smärttillstånd: Kronisk, icke-cancerrelaterad smärta, fibromyalgi, neuropatisk smärta, cancerrelaterad smärta, migrän, klusterhuvudvärk, Ehlers-Danlos syndrom, palliativ vård

Psykiatriska tillstånd: ADHD, ångestsjukdomar, autismspektrumtillstånd, depression, sömnlöshet, tvångssyndrom, PTSD, Tourettes syndrom

Neurologiska tillstånd: Epilepsi, multipel skleros, migrän, Parkinsons sjukdom

Mag-tarmsjukdomar: Crohns sjukdom, ulcerös kolit, irritabel tarm

Cancerrelaterade tillstånd Cytostatikainducerat illamående och kräkningar, cancerassocierad anorexi, cancerrelaterad ångest och depression

Kontraindikationer

En grundlig bedömning av kontraindikationer är ett viktigt steg för att avgöra en patients lämplighet för behandling med medicinsk cannabis.

Medicinsk cannabis bör endast övervägas om en patient bevisligen har prövat befintliga, godkända farmakologiska behandlingar utan att ha uppnått tillräcklig klinisk nytta.

Medicinska cannabisprodukter som innehåller Δ9-THC rekommenderas inte hos patienter med följande absoluta kontraindikationer:

  • Cannabisinducerad psykos eller andra psykoser som har förvärrats av tidigare cannabismissbruk
  • Instabil kardiovaskulär sjukdom (t.ex. arytmier)
  • Svår leversjukdom
  • Graviditet, eller att graviditet eller amning planeras

Försiktighet bör iakttas vid nedan relativa kontraindikationer då förskrivning i allmänhet avråds om inte de möjliga fördelarna tydligt överväger riskerna enligt bedömning av en specialist.

  • Patienter som är under 25 år
  • Patienter med pågående eller tidigare missbruk av cannabis
  • Patienter med historia eller uttalad historia i familjen av psykos eller bipolär sjukdom som inte har orsakats eller förvärrats av cannabisanvändning
  • Hypotoni
  • Risk för fall

Vanliga biverkningar

Biverkningarna kan variera beroende på patientfaktorer, cannabinoidsammansättning, dos och formulering. De flesta biverkningarna är dosberoende och övergående. 

Mycket vanliga (hos fler än 1 av 10):

  • Dåsighet eller somnolens
  • Trötthet
  • Yrsel
  • Muntorrhet
  • Minskad eller ökad aptit
  • Illamående

Vanliga (hos fler än 1 av 100):

  • Kognitiv nedsättning (uppmärksamhet, koncentration, minne)
  • Dimsyn
  • Dysgeusi (förändrad smak)
  • Förstoppning eller diarré
  • Humörförändringar (eufori, dysfori, irritabilitet)
  • Balansstörning
  • Takykardi

Mindre vanliga (hos färre än 1 av 100):

  • Synkope
  • Blodtrycksförändringar
  • Hallucinationer (vid höga doser THC(?))